Farleyblitz

Ja , det var precis vad jag gjorde!  Tisdagen den 23 november 1976, klockan 11.55 för att vara exakt. Tiden var ju inte särskilt väl vald enligt barnmorskor och skjutsköterskor på BB, det skulle ju ätas lunch klockan 12.00 (troligen i en värmeskåps-uppvärmd metallbox)! Men ut skulle jag och jag skiter väl i om de får mat eller inte. Dessutom var jag en vecka försenad och hade väl ingen större lust att vara kvar i den där trånga lokalen. Ut kom jag och startvikt var 4495 gram (tjocksmock) och den nätta längden 52 centimeter. Jag hade långt, tjockt svart hår.

Vad jag inte visste då var att jag hade en storasyster....brrrr, hemska tanke. Annica heter hon för övrigt. Nu var ju inte det så farligt, i alla fall inte när vi båda blivit över 20 år och vuxit upp lite. Men då var det inte roligt, mycket bråkande blev det. Tänk er själva att behöva vara lillebror hela livet, hehe! Åkte vi bil i 20 mil så bråkade vi i 19!

Min ankomst skedde i Kristinehamn, på BB där. Jag hängde på samma rum som en annan liten spoling som hette Marcus. Senare i livet gick vi i samma klass från förskolan och ända tills vi gick ur grundskolan. För att återgå till BB så var det så att det bara kunde födas friska barn utan komplikationer i Kristinehamn, krångliga barn föstes i väg till Karlstad. BB i Kristinehamn lades ner i slutet på 70-/början på 80-talet.

Den 23 november 1976 var för övrigt dagen då Jacques Mayol blev förste människa att fridyka till ett djup på 100 meter. Då föddes även amerikanske Indycar-föraren Tony Renna. Det är allt jag lyckats googla fram, det var tydligen en ganska händelselös dag detta.

Jag må vara född i Kristinehamn (eller Krillehöla som det brukar kallas), men tack och lov var det inte där mina föräldrar hade slagit ner bopålarna utan det var i:

- Storfors kommun!! The place to be!

Ja, nu kanske inte Storfors är det bästa stället det heller men jag ska inte klaga, när jag var liten var det ju inte den ödeplats det har blivit numera. När jag rullade (i en grön barnvagn med vita hjul) in i Storfors för första gången så bodde vi på Gärdet. Det låter bra mycket fiinare än vad det var. Ett sketet villaområde helt enkelt, varken mer eller mindre. Av förklarliga skäl minns jag inte så mycket av den tiden, men jag kommer ihåg våra grannar: på vänster sida bodde Amazon-mannen med familj och på höger bodde familjen Henriksson. Mamman där (Gudrun) var alltid så snäll men nu för tiden är hon en halvdöv jättebitsk gammal tant som aldrig är trevlig! Deras ene son var jättemycket rödhårig men han var väldigt snäll.


Fortsättning följer....

" - I´m gonna squash you like a melon! " - Hots shots! - Part Deux, 1993